Tilluftsventilerna i väggen eller fönstret vrids ofta igen på vintern eftersom det kommer minusluft från dem som kyler ner golven och orsakar dragkänslor.

Som en följd av detta har undertrycket ökat ytterligare. Mot bakgrund av den aktuella kunskapen bör mekanisk frånluftsventilation klassificeras som en riskkonstruktion om man inte har sörjt för att ersättningsluften är tillräcklig. Mekanisk frånluft försämrar också byggnadens beräknade energicertifikat eftersom den orsakar stora uppvärmningskostnader, vilket som en följd av detta kan orsaka miljöförstöring.

Problem som orsakas av mekanisk frånluftsventilation i gamla hus

Problemen med mekanisk frånluftsventilation i gamla hus är:

1. Eldstaden kan fungera åt fel håll när det inte finns någon eld
2. Uppvärmningskostnaderna ökar när is kall luft sugs in i byggnaden på vintern
3. Ett kraftigt undertryck ökar radonhalterna, och man kan tänka sig att inomhusmiljön blir en del av en radoniken.
4. Golven blir kalla även om inomhusluften i vistelsezonen samt vid taknivån är onödigt varm (23–26 °c)

Efter att ha besökt hundratals småhus kan jag instämma i andra experters slutsatser om att problemen med mekanisk frånluftsventilation i gamla hus är avsevärt större än fördelarna den för med sig. Särskilt om ett gammalt självdragshus konverteras till mekanisk frånluft.

Mekanisk frånluftsventilation löser ett problem, det vill säga den avlägsnar föroreningar från till exempel fuktiga utrymmen som fukt eller dålig lukt från toaletten effektivt. Samtidigt orsakar den dock problem på andra ställen i byggnaden i högar.

Problemen börjar när VVS-konstruktören väljer en tak-, vägg- eller undertaksmonterad frånluftsfläkt. I verkligheten har VVS-konstruktörerna inte många alternativ vid val av fläkt och fläktarna har i allmänhet inga regleringsmöjligheter, utan man väljer en ”småhus”-takfläkt som utrustningstillverkaren en gång i tiden har dimensionerat till en sådan med vilken man kan sköta småhus på 40-300 m2. Ofta fungerar ventilationsventilens strypning i toaletten och duschen som regulator. Genom att strypa den överdimensionerade frånluften orsakar man onödig energiförlust och snabbt slitage på motorerna.

Ersättningsluft till ett gammalt hus sugs in där det enklast kan fås

När dammsugaren suger huset i undertryck, bör man i en äldre byggnad också installera uteluftsventiler i väggarna eller fönstren. Det är tyvärr ofta så att uteluftsventiler i egnahemshuset inte har installerats, eller att det finns för få av dem. Frånluftsdammsugaren i ett gammalt egnahemshus blåser ut luft och suger sedan in ersättningsluft där det är lättast att få den.

Undertryck är ett plågsamt besvär, särskilt i sådana byggnader som tidigare har haft självdragsventilation. Om det inte finns tillräckligt med ersättningsluft kommer luften som sugs in vanligtvis först från rökkanalen, varvid rökkanalen börjar fungera baklänges och kolmonoxidpartiklar som är mycket skadliga för inomhusluften sugs in i inomhusluften för familjen att inandas. Kol, gaser och kolväten som orsakas av vedeldning i småhusområden har konstaterats vara cancerframkallande.

Dessutom kan det undertryck som orsakas av mekanisk frånluft i områden med mycket radon leda till förhöjda radonhalter i ett gammalt hus. Radon förekommer mest på vintern och på vintern blockeras ersättningsluftsventilerna på grund av den kalla luften och undertrycket ökar. Till följd av det ökande undertrycket sugs det in ännu mer radon från bottenbjälklaget. De boendes risk att drabbas av lungcancer ökar ytterligare.   

Om luft inte längre tillförs från en rökkanal eller ett underbjälklag, sugs luften in i det gamla egnahemshuset från konstruktionernas fogar, det vill säga hörnen mellan golv, vägg och tak. Denna luft för med sig fina partiklar från isoleringen när den kommer in, vilka kan innehålla asbest eller andra gamla ullmaterial som är nästan lika farliga, samt mikrober och mögel som har samlats i ullen med tiden. 

Dessutom kan mötet mellan kall och varm luft mitt i ett gammalt hus väggkonstruktion orsaka fuktackumulering i konstruktionen och på så sätt möjliggöra gynnsamma utvecklingsförhållanden för mikrobiell tillväxt.

Iskalla golv i ett gammalt egnahemshus till följd av ventilationen

Det maskinella frånluftssystemets boendekomfort försämras på vintern av för kall tilluft, som människan upplever som ett drag. Känslan av drag uppstår i förhållande till luftens hastighet och dess samtidiga kyla. Kall stillastående luft känns inte som drag, men ju snabbare luften rör sig, desto varmare måste den vara för att inte upplevas som drag och vice versa. Luften som kommer från tilluftsventiler eller andra fönsterspaltsventiler är lika kall som uteluften, vilket mycket snabbt sköljer bort all värme i huset om man inte beställer mer effekt från elverket i rask takt. På vintern sjunker den kalla luften snabbt ner till golvnivå, varvid fötterna och eventuellt barnen börjar frysa. 

På grund av att golven är kalla brukar man ofta höja temperaturen i hela bostadsdelen i en villa onödigt mycket, för att även golven i det gamla huset ska kännas varmare. Varje grads höjning av temperaturen i ett gammalt hus ökar uppvärmningskostnaderna med 5 %. Det är meningslöst att höja rumstemperaturen i onödan om det är varmt vid taket och kallt vid golvet. Generellt sett är det idag meningslöst att släppa in ouppvärmd luft i rummet. 

Dessutom står den mekaniska frånluftsventilationen i ett gammalt enfamiljshus för över 25 % av vinterens uppvärmningskostnader, och enligt vissa uppskattningar till och med 50 %. Att byta ut den mekaniska frånluftsventilationen mot rumsspecifik ventilation med värmeåtervinning betalar sig vanligtvis snabbare än många andra energirenoveringar. Det ger en energiklass som är flera steg bättre i energicertifikatet och höjer därmed även husets värde.

I gamla hus borde mekanisk ventilation helt enkelt glömmas bort

Mekanisk frånluftsvention i ett gammalt egnahemshus borde man redan i dag glömma bort. Till samma kostnader kan man göra ett sådant ventilationssystem med värmeåtervinning som håller huset i balans, ständigt för in varm luft i byggnaden och säkerställer att varken fukt eller annars smutsig luft samlas i byggnaden.

Kostnadsbesparingarna som erhålls genom värmeåtervinning kan betala tillbaka hela renoveringen på 5–10 år. Dessutom uppskattar dagens köpare, som är rädda för mögel- och inomhusluftsproblem, ordentlig ventilation med värmeåtervinning. Vid en fastighetsförsäljning vet man faktiskt redan att uppskatta ventilationsvärmeåtervinning nästan lika mycket som en bergvärmepump.