Lungornas betydelse för hälsan

Får du tillräckligt med motion, äter du rätt, får du tillräckligt med vitaminer och andra spårämnen, sover du bra och så vidare.

Ett av de minst uppmärksammade områdena inom vår egen hälsa och välbefinnande är den mest centrala mänskliga funktionen; andning och ännu mer specifikt vad vi tar upp i kroppen via lungorna, ungefär 15 gånger i minuten, varje dag under vår livstid.

För att få lite mer konkretion till volymen så gör vi en kort uträkning:
timmen andas vi 60 minuter multiplicerat med 15 andetag per minut, vilket är
900 andetag, och under ett dygn 24 timmar andas vi 21600 gånger.

En människa andas i genomsnitt en halv liter luft per andetag, så under ett dygn andas vi 10 800 liter luft, vilket alltså är över 10 kubikmeter luft.

Under ett år andas vi 7 884 000 gånger en halv liter åt gången, så 3 942 000 liter luft kommer in i våra kroppar. Detta är 3942 m3 kubikmeter luft. Under vår livstid, män cirka 78-79 år i genomsnitt och kvinnor 82 år, så kommer vi lätt över 300 000 000 miljoner liter, eller 300 000 kubikmeter luft.

Vid det här laget behöver undertecknad ta en paus. 

Genom att skriva siffrorna framför mina ögon kan jag konstatera att jag aldrig tidigare har tänkt på det ur ett volymperspektiv eller jämfört det med till exempel vattenförbrukningen.

Är vatten- eller luftkvaliteten viktigare för hälsan?

​Vatten anses vara en av de viktigaste faktorerna för livet på jorden och för människans egen hälsa. Om jag jämför det med att jag dricker i genomsnitt 2 liter vatten varje dag, så dricker jag under min livstid drygt 50 kubikmeter vatten, det vill säga 50 000 liter. Proportionellt sett motsvarar 50 kubikmeter vatten, sett ur hälsosynpunkt, 0,016% av den luftvolym vi andas in. Men när jag själv funderar på saken tycker jag att vattnets renhet och kvalitet är viktigare än luften.
Varför är det så här? Ett kort svar är definitivt att de negativa effekterna av smutsigt vatten är nästan omedelbara, medan effekterna av förorenad luft är mer långsiktiga och de negativa effekterna uppstår först efter åratal.

Liknelsen tar givetvis inte hänsyn till om du sticker huvudet i eldens rök eller slappnar av i omedelbar närhet av en bilavgasrör. Kan man då tänka sig att uttrycket – “du är vad du äter” – är tillämpligt på inandningsluften? Inte direkt säkert, men å andra sidan består din hälsa också av det du andas in och volymen i förhållande till luften är hisnande stor. 
​

Största hävstångseffekten för hälsan

Vad skulle då vara den bästa startpunkten om jag vill ändra en sak, som skulle ha störst positiv inverkan på luften vi andas?

Att svara på denna fråga krävde först en annan fråga;
Var andas jag ut största delen av mitt liv?

Hemma – är ett enkelt och logiskt svar för de flesta. 
​
Om man delar upp ett 24-timmarsdygn i tre delar à åtta timmar, ser de huvudsakliga aktiviteterna i genomsnitt ut så här: 8 timmar sover vi – förhoppningsvis bekvämt, i vårt varma och trygga hem. 8 timmar arbetar vi och 8 timmar ägnar vi åt något annat, antingen hemma eller utanför hemmet. Särskilt under de senaste två åren har den tid vi tillbringar hemma varit extremt lång på grund av coronapandemin. Man kan med stor sannolikhet säga att vi tillbringar över 50% av vår totala tid hemma. 

Jag har bestämt mig för att enbart fokusera på inomhusluften i hemmet, eftersom det är den enda plats där jag utsätts för luften mest av allt. Grovt räknat andas vi alltså in över 150 miljoner liter luft under vår livstid, vilket motsvarar över 150 000 m³ luft på den plats som jag, åtminstone personligen, uppfattar som den allra viktigaste och tryggaste. Med tanke på siffrorna är jag övertygad om att det för mig är det mest effektiva sättet att uppnå största möjliga hälsovinster att säkerställa luftkvaliteten inomhus.

Vad andas vi då?

​En utmärkt fråga – låt oss ta en titt på en kemilektion i grundskolan och repetera vad som finns i luften. Kväve 78,%, syre 20,95%, argon 0,93%, koldioxid 0,04% – Obs! Koldioxid utgör endast 0,04% av luften. Utöver detta finns det i normal, ren luft en mycket liten mängd andra gaser, till exempel helium 0,000524%. 

Luften innehåller dock även vattenånga/droppar och partiklar. Partiklarna delas generellt in i två grupper, PM10 och PM2.5. .

PM 10 grova partiklar 10 mikrometer och mindre partiklar. 
Till exempel gatstoft, damm hemma, pollen, främst partiklar som inte lätt transporteras till de djupaste delarna av lungorna. 
PM 2,5 finpartiklar, 2,5 mikrometer och mindre partiklar. 
Denna kategori är den farligaste av alla, eftersom ju mindre partikeln är, desto längre svävar den i luften och desto lättare är det för den att tränga djupt in i lungorna och alveolerna.
​

Hälften av vårt liv andas vi inomhusluft hemma

Hur små partiklar kan påverka olika sjukdomar är fortfarande föremål för forskning, men i grunden talar vi om så små partiklar att de lätt kan ta sig från lungblåsorna in i blodcirkulationen. 

Naturligtvis tänker man på lungsjukdomar, eftersom lungorna är det första målet där fina partiklar hamnar vid inandning. En studie från USA visade dock en överraskande detalj, där mer än hälften av långvariga sjukdomar orsakade av fina partiklar var hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. 

Luftens gasformiga organiska föreningar är sannolikt förknippade med de hälso- och luktbesvär som människor upplever, vilka manifesteras som t.ex. huvudvärk, trötthet och särskilt en känsla av minskad boendekomfort. Flera föreningar som förekommer samtidigt i luften kan också ha en synergistisk effekt.

Det är logiskt att dra slutsatser om vart blodet från lungorna cirkulerar först och hur omfattande det påverkar vår kropp.

Med tanke på att vi under vår livstid oundvikligen andas in över 300 000 kubikmeter luft, och mer än hälften av detta sker i våra hem, börjar även små partiklar så småningom ackumuleras och ha skadliga effekter. 

​​

Hur kan jag ta reda på kvaliteten på min inomhusluft?

Inneluftmätning är idag en enkel och smidig åtgärd. Att mäta luftprovet är det enda sättet att säkerställa kvaliteten på luften man andas, eftersom en person vänjer sig vid inomhusluften på bara en halvtimme. Inneluftmätning kan genomföras på en vecka, utan en professionells ständiga närvaro. Freshin Oy erbjuder den boende att låna en mätare av märket Airthings, med hjälp av vilken den boende själv kan utföra mätningen, och mätresultaten gås sedan igenom med en professionell.