Ventilationens uppgift är att sköta tre saker

• Människa
• Byggnad
• Plånbok

Många människor lider av inomhusmiljöproblem i gamla hus utan att veta om det. Jag hör ofta när jag pratar om saken att vi har inte märkt något, vi har inte haft några symptom, vi sover jättebra, det här huset andas ju, vi öppnar fönster, vi har klarat oss så här länge redan, visst klarade folk sig förr i tiden, vi har kubikmeter här att andas, vi får ersättningsluft till huset från bastun och så vidare. 

Så har man alltid gjort, eller har man det?

När jag gick runt bland gamla hus tvingades jag dock ofta konstatera brister i husens ventilation.

Vid självdragsventilation baseras byggnadens ventilation på tryckskillnaden som orsakas av temperaturkillnaden mellan ute- och inneuften samt vinden. Tillufts- eller ersättningsluftsventilerna är belägna i vistelseutrymmenas ytterväggar, fönsterkarmar eller vädringsluckor. Frånluftsventilerna finns i så kallade smutsiga utrymmen som till exempel toaletter, badrum och klädkammare.

Funktionsprincipen för ett självdrags ventilationssystem: Frisk uteluft kommer in i bostadens uppehållsrum via uteluftsventiler och luften lämnar genom tryckskillnadens inverkan från smutslokalernas frånluftsventiler till frånluftskanalerna.

Sätta igång baken under sommarhettan?

Svagheterna med självdragsventilation är luftomsättningen i synnerhet under sommarhettan, den höga energiförbrukningen och känslan av drag.

Drag känns i närheten av uteluftsventilerna när kall uteluft strömmar in i byggnaden. Drag känns också om uteluften inte har ordnats på ett kontrollerat sätt. Då drar byggnaden in den nödvändiga uteluften okontrollerat mellan konstruktionerna, varvid golven ofta är svala och hörn dragiga. Naturligtvis transporteras i denna situation även orenheter från konstruktionerna med uteluftsflödet.

Rör sig luften av sig själv?

Problemet med självdragsventilation är att ventilationsluftflödena varierar beroende på väderleksförhållandena. Vid kallt och blåsigt väder är ventilationen effektivast. Vid varmt och vindstilla väder är ventilationen obefintlig. I frånluftskanalen kan luften ibland till och med strömma åt fel håll och orsaka lukt- och dammproblem inomhus.

Ventilationen kan också effektiviseras genom att man i toppen av frånluftskanalen installerar vinddrivna dragförbättrare eller vindavvisare. Nu för tiden används också så kallad fläktassisterad självdragsventilation. Vid fläktassisterad självdragsventilation läggs en fläkt till den i övrigt självdragsbaserade ventilationen för att åstadkomma tillräckliga luftflöden.

Ovan nämnda system orsakar i allmänhet ett stort undertryck, och det är omöjligt att få ersättningsluftens mängd i balans med frånluften.

Lämning från forntiden

Fram till 1960-talet fanns det i bostäder nästan enbart självdragsventilation. Nu för tiden rekommenderas självdragsventilation inte längre nämnvärt, eftersom det inte med den går att ordna tillräcklig ventilation i alla rum. Det är inte heller ett energieffektivt system.

Energipriset stiger, värmer jag upp skatorna eller mitt hem?

Människor konkurrensutsätter sina elavtal, provar på börsel och nattel, men tänk om energi skulle återanvändas?

Energiförbrukningen är också högre vid självdragsventilation jämfört med ett mekaniskt till- och frånluftssystem. Detta beror på att frånluftens värmeenergi inte kan återvinnas till tilluften, utan den förs ut direkt.
​

Hur sköts ventilationen nu för tiden?

Nu för tiden utrustas nästan alla nya lägenheter och egnahemshus med ett mekaniskt till- och frånluftsvensileringssystem. Vid mekanisk till- och frånluftventilation blåses luften in och sugs ut via en maskin. Fördelen med systemet är att luftströmmarna kan ställas in exakt och att en kontinuerlig och jämn luftväxling kan garanteras. Den inkommande luften kan värmas upp innan den blåses in. För uppvärmning av den inladdade luften används den värmeenergi som samlats in från frånluften, det vill säga maskinen är också energieffektiv.

​

Men inte kan man väl sätta in mekanisk ventilation i ett gammalt hus?

Detta är en vanlig och egentligen helt välgrundad tanke. Ett vanligt FTX-ventilation-rörsystem fungerar kontinuerligt under ett lätt undertryck. Varför? Eftersom övertryck skulle förflytta luftfuktighetens daggpunkt in mellan byggnadens väggar, vilket skulle orsaka fuktskador. Nya hus byggs enligt strikta byggnormer och är så täta att undertrycket inte kan suga in ersättningsluft från byggnadskonstruktionerna. 

Vilken ventilation passar i ett gammalt hus?

Freshs rumsspecifika FTX-system är utformat just för äldre hus som en lösning som låter huset andas. Vi kan reglera till- och frånluften så att trycket hålls jämnt, vilket innebär att lika mycket luft tillförs som avlägsnas och att det inte uppstår något undertryck. Dessutom kan vi tack vare FTX-tekniken tillföra ersättningsluft som är varm och dragfri året runt.
​

Behovet av ökad ventilation kan fastställas med inomhusluftmätning, vilket gör det möjligt att dra slutsatser om omfattningen av de åtgärder som krävs. Beställ en kostnadsfri mätning av inomhusluften.

Källor:

• www.hengitysliitto.fi
• https://www.tiede.fi